JAG ÄR FJÄDERLÄTT! Efter mötet med stuidevägledaren igår och efter familjens uppmuntrande ord så känns det så sjukt jävla bra. Jag har officiellt slutat och är inskriven på en kurs nu - den verkar både jävligt rolig OCH relevant. Jag hatar sådant som känns meninglöst att läsa, som är bara för att. Jag vill att allting ska kännas rätt. Mindre nöjer jag mig inte med. Fan, det är mitt liv.
När jag promenerade från högskolan till centralen så såg det ut som på film - jag gick alldeles själv, hade Lily Allen i öronen och kunde inte sluta le. Jag lovar att jag nästan svävade. Grym känsla. Nu tar jag allt en dag i taget. Inget är ju egentligen hundra men mycket är det. Jag satsar A L L T.
